redan nu har jag gått emot mina principer om bloggande.. hela fyra gånger
- vi hade träning idag, 08.00.... på en studiedag. "suck" ekade det i huvudet hela morgonen.
efter jag hade kommit hem så åt jag sju(!) rostade mackor och oboy, hur bra nu än det är efter man tränat vet jag inte, men lätt värt det.
satte på datan för att göra mina rutiner, och kom då på att jag för en gångs skull skulle kunna lära mig allt det här med design och det på bloggen (1), vilket inte ingår i mina rutiner. sist jag skulle försöka mig på det så börja det brinna i mig, jag fattade inte och inget funkade.
men jag gjorde ett nytt försök idag (2), och kom på mig själv tycka att det var helt okej, ganska roligt till och med (3).
och vips så hade jag och bloggen slagit ihjäl fyra timmar tillsammans (4).

siffrorna som står inom parentes i texten är de mest tydliga tecken på min motgång mot mina egna principer.
1. att ens tänka tanken att jag vill lägga ner tid på min blogg är oacceptabelt.
2. jag bestämde mig för att ge det en chans.
3. jag tyckte att det var roligt, väldigt oacceptabelt.
4. jag la ner hela fyra timmar på en sketen blogg som ingen läser, förutom linnea. det är fruktansvärt hemskt och det finns inte ord för hur oacceptabelt det är!!!!! och inte nog med det så hade jag svenska jag skulle kunna gjort istället.

vad hände här egentligen?
det måste ha vart på grund av att hjärnan inte ville skapa egen stimulering, och på så vis satte den mig i sysselsättning via bloggen.
en av ganska många anledningar till att jag inte gillar att blogga är för att jag vill inte till slut bli en sån som "kissie" som skriver typ 9746 st inlägg om dagen. då verkar det som att jag inte har nått liv. vilket jag inte heller har, men jag behöver inte klargöra det för alla andra som inte redan vet det.

så jag har nu kommit fram till att studiedagar resulterar inte alltid i goda resultat, vilket inte är bra. 
studiedagar = inge bra (inte den som har vart idag iallafall, ska kanske inte dra alla studiedagar under ett och samma streck..)

jag fick ett mess av min kära vän emma idag, hon reagerade på mitt tidigare inlägg. hon undrade varför jag inte hade en bild på henne också. och svaret blev att hon jämt blir sur när jag lägger ut en bild på henne, hon anser varje gång att hon ser tjock ut på nå vis, vilket absolut inte är sant, nästan..
men jag tänkte lägga ut en bild iallafall, så hon känner sig lite omtyckt i varje fall.

det är ganska likt faktiskt, visst emma? ;)




nu väntas träning, löpning i trebo (för den som är intresserad).
caio